tisdag 5 november 2013

Dusty Springfield - Just A Little Lovin'

Samma känsla fyller din kropp som när du andas in värmen från en kopp kaffe eller möter en kärleksfull blick på morgonen. Du försätts i ett tillstånd där alla problem som har tornat upp sig mot eftermiddagens horisontlinje upplöses och försvinner, eller åtminstone inte ter sig lika mörka och regntunga. Känslan är dock flyktig och övergående; världen penslas åter i grått. Men för ett par välsignade minuter har du inbillat dig själv att världen är lika smeksam och öm som Dusty Springfields röst.

Du har lyssnat på "Just A Little Lovin'". Nu återstår bara resten av dagen.

1968 begav sig Dusty Springfield till Memphis för att spela in en svängig soulskiva, och försöka återuppväcka sin karriär. Hon avskydde varenda minut av inspelningen. Att befinna sig på samma ställe som sina soulidoler – Aretha Franklin och Otis Redding – fick Dusty att känna ett enormt mindervärdeskomplex. Inte heller blev det någonting av Dustys dröm att spela in svängig soul. Producenten Jerry Wexler hade andra planer. Dusty återvände med Dusty in Memphis, ett sofistikerat mästerverk, så nära himmelriket en vit sångerska har kommit.

Av någon anledning tror Dusty att lite kärlek på morgonen kan göra världen till en bättre plats. I de två första verserna har Dusty konstaterat att det slår en kopp kaffe som inledning på dagen. Hon har också påpekat att det inger en känsla av att bra saker kommer att hända. I den tredje versen stegrar hon rösten och låter förklara att den här gamla världen inte skulle vara lika dålig och ledsam om alla bara fick känna sig älskade på morgonen.

"Just A Little Lovin'" bygger på en lögn. I själva verket upprätthålls en stor del av världens ondska av människor som bara vill väl. Hur mycket skada skulle inte dessa kunna ställa till med, om de till råga på allt får känna sig älskade?

Övertron på kärlekens helande kraft har sin kulturpolitiska motsvarighet. Kulturens förmåga att göra gott i samhället – hela regeringsförslag bygger på den bräckliga illusionen. När vi viftar bort alla dimridåer ser vi verkligheten som den är. Vi vill gärna inbilla oss att en person som har läst en bok eller någon gång lyssnat på Dusty Springfield inte kan vilja skada en annan människa. I själva verket finns det inget sådant samband.

Det finns emellertid en anledning till att det är så lätt att tro på kärleken och popmusikens välgivande förmåga. Anledningen är att många av oss kan nämna exempel på hur kärlek och musik på en mer konkret nivå har hjälpt oss igenom svårigheter.

I den fjärde versen återgår Dusty till den nivån.
Just a little lovin'
Early in the morning
That little extra something
To kinda see them through
Att känna sig älskad eller lyssna på "Just A Little Lovin'" kan ge oss det där lilla extra någonting vi behöver. Dusty sjunger inte om passionerade kärleksäventyr, hon sjunger anspråkslöst om att få känna sig älskad på morgonen – för att ta sig igenom dagen. Visst, resten av dagen återstår. Den försvinner inte hur mycket vi än blundar. Men det är en dag som ändå ter sig en smula vackrare. Det är på den nivån kärlek och popmusik faktiskt kan uträtta underverk.

2 kommentarer:

  1. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: låtens avslutning (med de där stråkarna) är bland mina favoritögonblick i hela pophistorien.

    SvaraRadera
  2. Och rätteligen så! Det är väl egentligen ett ögonblick man vill ska sträckas ut ytterligare några minuter. Men det är ju en poplåt, och slutar där den ska.

    SvaraRadera